Denna dag bär på en dikt i vatten.
En tillfällig skönhet, en upplevelse enbart för dem som var här, just idag. All skönhet huggs inte i marmor eller granit, somligt är bara ett skimrande minne på en stenhäll.
Skuggorna söker sig nu ner under träden, morgonens trolska stämning skingras och ersätts av det växande ljudet från staden utanför.
Jag känner mig rätt omtumlad.
Alla kommer vi så småningom att blekna bort och förångas inför den eviga solen.
Men visst tror jag att stenarna kan bära på minnet av den tillfälliga skönheten.
Visst tror jag att ett poem skrivet i vatten kan glittra för evigt i mig.
/Mark Levengood
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar